"När tredje ljuset brinner står julens dörr på glänt och jubelpsalmer klingar i helig tid advent" - ja tänk nu har det redan varit tredje advent också (och luciaverserna sitter än...)!! Om någon undrar varför shoppingdagen efter Thanksgiving kallas "Black Friday" (som jag inte visste förut) - kolla på comments efter förra inlägget - Tack Margareta!!



I fredags hjälpte jag MP med julbordet som är imorgon. Medan MP bakade lussekatter gjorde jag ett fantastiskt (eller hur??) pepparkakshus!!

På kvällen sen var det dags för DEPECHE MODE!!!!!! Så glada i hågen åkte vi in till stan med bussen. Gick förbi bion där MP var och såg "Syriana" på förhandsvisning med Harald och där han trodde att han glömt vår nyinskaffade mobiltelefon men nej - den fanns inte där heller. Så kom vi då fram till den stora arenan MCI center. det skulle börja 20.00 stod det på biljetten och klockan var ungefär halv när vi kom fram. Vi har haft biljetterna hemma ett bra tag men jag har aldrig riktigt kollat på dem... tyvärr... för när vi kom fram i kassan där så stämde inte biljetterna!!!! Vi var på fel arena!!!!! Det var en hockeymatch på MCI center - inte en konsert med Depeche... Och på biljetten stod det klart och tydligt - "Patriot Center"! Förstår inte varför vi inte tittat på biljetterna!!! Den arenan ligger inte ens i DC! Paniken började sprida sig i MPs ansikte medan vi fick beskrivning om var den låg och hur vi kunde ta oss dit. Ändhållplatsen på orange linje och sen trodde de att det gick en shuttelbuss därifrån 6 miles ut till arenan... Och klockan var halv åtta...

Så vi sprang ut från MCI center, fyra kvarter till närmsta metrostation, fipplade med pengar i automaten - fick göra om - äntligen fick vi ut två biljetter, sprang ner för rulltrapporna och ja - vi hann med vagnen som kom. Där stod ett stressat par till som också skulle till konserten och vi bestämde att vi skulle dela på en taxi om det inte gick någon buss från metron. På vagnen träffade vi på en mycket trevlig äldre svart herre som jobbade på Pentagon och som erbjöd sig att köra oss till arenan men vi hade ju bestämt med det andra paret så vi tackade nej. När vi gick av sa han "If you're ever in trouble - call me" och så gav han MP sitt buisnesskort. Så nu har vi en kontakt inne på Pentagon också - kan alltid vara bra att ha!!

När vi kom av där på ändhållplatsen fanns det ju såklart ingen buss - och ingen taxi heller för den delen. Så vi fyra stod där och bara skrattade mitt ute i ödemarken kändes det som. De hade en mobiltelefon och vi fick nummer till taxi av en annan som gick av men medan vi satt i telefonkö kom det en taxi oxh MP sprang för att möta den. Så äntligen var vi säkra på att vi skulle komma dit över huvudtaget! När han svängde fram vid södra entrén var klockan kvart i nio. Vi kom precis lagom till pausen mellan förbandet och självaste huvudakten!!!! Förbandet var "Bravery" så det gjorde inte så mycket att vi missade dem. Vi var bara glada att vi kommit dit och att vi inte missat en sekund av Depeche!! Det trodde vi inte när vi stod i kassan på MCi Center...



Och vilken konsert det var!!!! Helt fantasktisk! De nya låtarna från senaste plattan drog dock ned betyget lite - det blev segt på något sätt. Men de spelade så många bra gamla låtar så det gjorde absolut ingenting!! Martin Gore hade kilt och mohikanmössa och Dave dansade så golvet glödde! Det såg ut som att det stortrivdes på scen och det känns som att de inte kommer lägga av på länge!!! När Martin Gore sjöng "Somebody" var knappt ett öga torrt i hela arenan... Oh det var en härlig kväll! ...ända tills vi skulle hem igen...

Patriot Center ligger mitt ute i ingenstans typ. Det är bara ett gigantiskt stort campusområde där och det går ingen kollektivtrafik mer än den där shuttelbussen, som jag nämnde förut, som går till metron. Men den slutade tydligen att gå vid 23. Så då var det bara att hoppas på taxi... Vi fick ett nummer av taxichauffören vi åkte dit med så vi tänkte att det var lika bra att ringa det med en gång (och eftersom vi inte har någon mobil längre fick vi leta upp en payphone inne i arenan)... 40 - 50 minuter sa hon att det skulle ta!!!!! Och det gjorde det också med råge! Vi fick inte vara kvar där inne så länge så vi och typ 30 personer till stod utanför södra entrén i över en timma och frös häcken av oss!! Det var så svinkallt så det var inte klokt. Man hade ju hoppat och dansat sig svettig därinne på konserten och det fick man verkligen ångra nu... Vi stod tydligen på helt fel sida av arenan för det kom inte en enda taxibil på hela tiden. Men det var mycket trevliga människor som stod där och frös med oss. Vi bestämde att dela taxi med två killar som skulle in till Georgetown här i DC. De var tennistränare och hade stött på många svenskar genom åren. Så det första de sa när vi sa att vi var från Sverige var: "We are yellow, we are blue, we're from Sweden, how 'bout you?". Så det blev en stående ramsa bland det frusna gänget där ute. till slut såg vi en taxi långt nere på den stora parkeringen och MP sprang emot den. Men när han kom fram var det redan två andra som hade hoppat in - som tur var skulle de in till DC också så vi fick åka med dem. Vi fick lite dåligt samvete att vi lämnade våra tennisvänner i kylan men så fort vi kom in i den varma taxin försvann det förvånansvärt fort... Så en halvtimma senare var vi hemma i vår julpyntade lägenhet igen. Det var otroligt skönt!!!

På lördagen sen var vi helt sega och kändes oss lite halvförkylda men jag hade ett Luciaframträdande på eftermiddagen så det var bara att rycka upp sig. Det var för ASA (American - Scandinavian Assosiation eller något liknande). Det hade varit full rulle där hela dagen med bazar, lotterier och olika uppträdanden av folkdansare och sådant. Så det var mycket lusekoftor och folkdräkter bland de över 600 gästerna. Tyvärr glömde vi kameran så det blir inget kort på det... det blir inte heller något kort på söndagens Luciaframträdande på IKEA för vi glömde kameran även där. Tyvärr. Det var faktiskt lite roligt! Först hade vi ett framträdande i restaurangen där uppe och därifrån gick vi runt i hela showroomet på övervåningen och sjöng "Natten går tunga fjät" om och om och om igen. När vi kom tillbaka till omklädningsrummet och blåste ut ljusen gick brandlarmet... Sen bytte vi Lucia (alla ville vara Lucia så det har varit riktig huggsexa om de olika framträdandena) och gjorde samma sak en gång till nere vid utgången och kassorna. För besväret fick vi alla var sitt presentkort på 15 dollar!

Idag har jag sovit till klockan ett (otroligt skönt!) och MP har jobbat med julbordet som vi ska ha på residenset imorgon. Det är två bjudningar. Jag ska hjälpa honom hela dagen och sen är det Luciatåg på båda också!

Ha det gott så länge!!