Och vad har hänt sen sist då?

Cecilia & Mattias var här några dagar och en av dessa passade vi på att göra vårt traditionella pepparkaksbak! Amerikansk köpepepparkaksdeg är däremot inte riktigt likadan som svensk... Men efter att ha slängt i ett helt kilo mjöl (njae inte riktigt kanske, men nästan) så gick det i alla fall att få upp en hel ängel. Tyvärr smakade de inte alls som hemma dock... som med det mesta i det här landet så smakade de mest ingenting! Men i det här fallet så är det inte målet utan vägen dit som är det roliga som tur är!

Sen har det ju varit Thanksgiving också. Thanksgiving är alltid den fjärde torsdagen i november och det här året föll det på den 23:e, vilket vi alla vet är min kära mammas födelsedag! Grattis igen mamma!! Om ni kommer ihåg från förra året så var det full snöstorm när vi skulle ge oss av till Beths familj i Cleveland, så var det dessbättre inte i år. Däremot spöregnade det och lika lite som amerikaner kan köra bil i snö kan de inte heller köra i regn... Det tog oss nästan två timmar bara att komma ut från Washingtonområdet! Men väl i Cleveland var det jättefint väder hela helgen. Visst har de ett fantastiskt hus? Väldigt amerikanskt... Hela familjen var där i år med så vi var väl en tjugo personer ungefär. I år var också uncle Bob med. Han bor i San Diego och han hade precis upptäckt tjusningen med IKEA!! En vän hade tagit med honom dit en dag och sen hade han varit där fem gånger på en vecka!! Så det var ju bra att vi varit just på IKEA innan och köpt en stor korg full av svensk mat och godis!
Dagen efter själva Thanksgivingdagen är den stora shoppingdagen Black Friday som jag skrev om förra året. Vi gick upp långt före tuppen i år med men tyärr så hittade vi ändå inga stora kap. Tydligen så hade de flesta affärer öppnat redan vid midnatt i år istället och det var då de bästa dealarna var... Oh vad det hade passat mig sååå mycket bättre att åka och shoppa mitt i natten istället! Nästa år...
Så här ser det ut när tjugo personer har vräkt i sig två stora deepfried turkeys!

Förra veckan hade vi den stora Nobelmiddagen! Tyvärr tog batteriet på kameran slut så vi lånade en annans kamera och har därför inte fått bilderna än. Så Nobel skriver jag om en annan dag inom en snar framtid hoppas jag!

Ja nu är det redan december och med den kommer ju också Lucia!! I söndags var det den årliga adventsgudstjänsten med Luciatåg. Jag sjöng med "Svenska sånggruppen" under själva gudstjänsten och sedan såklart också med huvudattraktionen för kvällen - Luciatåget! Kyrkan var proppfull med svenskar och svenskättlingar och många tyckte att det var det bästa luciatåget på många många år! Det känns bra! Den lille stjärngossen som står lite nedanför lucian är en av mina små svenskaelever. Han har en svensk pappa och en rysk mamma så jag undervisar mamman, honom och hans lillasyster. Och han var så duktig! Han kunde alla tre verserna på Natten går tunga fjät utantill och sen en hel låt till! Mitt lärarhjärta var mycket stolt!

Ikväll ska jag hjälpa MP på en middag med bla. Hans Blix som en av gästerna.

Sen till en stor nyhet... Vi kommer hem en sväng över jul!! Vi måste hem till Stockholm för att uppgradera vårt visum så då passar vi på att åka hem till respektive familjer över jul! Det blir dock inte en särskilt lång vistelse hemma för vi måste åka tillbaka redan på annandagen men men. Det ska bli väldigt roligt att komma hem!!

Happy Halloween - lite försent...

Hej igen allihop! Ja Halloween har kommit och gått och precis som förra året hade vi ett stort party på residenset för alla ambassadens anställda med familjer. Det var dock många som var trötta efter invigningen och tog semester från allt och alla så det var inte riktigt lika mycket folk som förra året. Men en hel del var det allt i alla fall, bla. så var Prinsessan Leia där med sin far, Darth Vader...

Här är svarta ligan! från vänster: Johanna, i en utstyrsel som mer ser ut som mig och MP en helt vanlig dag..., Gunnar som zombie, Rick och Micke (Micke är Gunnars sekreterare och Rick är hans lagligt vigda partner) som deras största skräck - katolska präster, och sist men inte minst... eller jo... min man Darth!


Pumporna i det här landet är ganska stora så det tog ett tag för MP att bli av med allt. Bla. gjorde han en otroligt god pumpasoppa till vegetarianerna på den stora sit-down-dinnern som Carl Bildt höll på residenset veckan efter.



Jag har jobbat på ambassaden nu i två veckor och ska sitta där nästa vecka med. Det är fantastiskt vackert när solen skiner och det glittrar överallt av allt glas och vatten. Stor skillnad mot på förra stället där man satt och kollade rakt i en vägg. Nu ser man istället Potomacfloden med bryggan utanför. Underbart! Jag försökte ta lite kort så att ni skulle se hur det ser ut inifrån receptionen men det var så mycket folk och guidade turer hela dagen så när jag väl kunde ta några var solen redan på väg ner. Men jag hoppas ni ser på ett ungefär hur det ser ut.


MP har varit ledig den här veckan. Han har över sex veckors övertid att ta ut så han måste börja göra det när det finns möjlighet. Han behövde verkligen få ta det lite lugnt nu efter allt men efter tre dagar var han så rastlös så han nästan kröp på väggarna. Så vi har varit på bio och sett "Borat" - helt sjukt att den ligger etta på biotoppen här! Salongen var totalt proppfull och amerikanerna satt och vek sig av skratt när de inte höll för ögonen eller bara gapade av häpnad! Ja de har nog aldrig sett något liknande... En annan kväll gick vi på restaurang för att fira mig! Jag hade en stor fyratimmars tenta i svensk grammatik och fonetik samma dag som Halloweenpartyt. Jag trodde inte att det skulle gå så bra eftersom läsningen hamnat lite på efterkälken i och med invigningen och allt men - jag fick VG!! Och det måste man ju fira!

Nu ikväll ska jag iväg på årets första luciaövning. Helt otroligt att det redan är så dags på året. Speciellt när vi har haft dryga 25° i tre dagar! Indiansommar kallar de det. Det brukar vara några dagar i november varje år som känns som sommar. Men idag regnar det och luften har blivit kall igen. Om två veckor är det Thanksgiving och förra året blev det snöstorm då så man vet ju aldrig...

Ha det gott allihop!

Jaha nu är det stora invigningskalaset över och jag antar att ni alla har sett och läst om det i tidningarna hemma, i alla fall om Ola Salos olycksaliga kommentar... Det var damagecontrol som gällde för ambassaden i flera dagar efteråt. Men men, invigningen var så mycket mer än det. Efter omständigheterna gick allt bra men med en del magsår på köpet... Här kommer nu lite bilder från dessa hektiska dagar:

På lördagkvällen var det stort coctailparty för den lite yngre publiken och vi var inbjudna som gäster!
Anna Ternheim var en av dem som spelade under kvällen.






På söndagen då var det dags för "House of Sweden Waterfront Festival"! Den "stora" scenen låg på slänten ner mot vattnet (perfekt för en kommande musikfestival med svenska band... Försöker bearbeta den idén på ambassaden. Går lite trögt tack vare Ola men...). Dagen började kall och regnet hängde i luften men som tur var sprack det upp och blev riktigt soligt och varmt lagom tills allt folk kom.

Härligt att se svenska flaggor vaja nere på bryggan!

Öppningscermonin började klockan ett med tal och "historical staging of the Swedes coming to America". Med bla ättlingar till de indianer som välkomnade svenskarna, från Nanticoke Lenni-Lenape stammen. Vi svenskar var tydligen väldigt fredliga av oss när vi kom till detta land och vi levde sida vid sida med indianerna tills holländarna kom och förstörde allt... Sen var det också en liten dramatisering av "the Swedish-American Colonial Society" som hade tidsenliga (?) kläder och lekte svenska knektar... det var väl sådär...

Svenska sånggruppen sjöng sånger från Kristina från Duvemåla med mig i spetsen som både snackade en massa skit (neeej då jag var så duktig så och pratade om musikalen och lite om handligen innan varje låt) och sjöng solo.

"Festivalen" höll på till klockan fem och innehöll förutom ovan nämnda också ett framträdande av Anna Ternheim igen, Sterling High School Choir som bla. sjöng svenska och amerikanska nationalsången, Cajsa Ekstav och Örjan Englund som spelade dragspel och nyckelharpa, Sofia Allard med band (svenska som jag aldrig hört talas om förut som gjorde dåliga covers på 70- & 80-tals låtar) och sen då slutligen, direkt efter oss, the Ark.

På kvällen var det ännu ett coctailparty men nu för lite äldre publik. Vi var där fram till någon timme innan det började och MP kollade så att cateringfriman som fixat hans canapéer hade allt i ordning och så. Sen åkte vi hem och sooooov!


Sen kom måndagen och med den den stooora galamiddagen med kungen och drottningen och en massa annat fint folk. Svenska flickor (bla Gunnars dotter Ingrid) i landskapsdräkter tågade in med blå/gula och röd/blå/vita band som sedan knöts ihop framför kungen efter att både han och Gunnar hållit tal. Då äntligen var House of Sweden officiellt invigt!

Gunnar och Kari var så fina och Kari hade sin mammas guldskor från 50-talet på sig!

Fina var såklart också kungen och drottningen...

Kvällen förlöpte utan några större missöden tack vare att jag och några till sprang runt som skållade råttor för att hålla allt flytande. MP och cateringfirman höll till i de bakre regionerna och alla var otroligt nöjda med maten. Det var många som kom fram och pratade om den efteråt, bla. en man som var helt överväldigad och överröste MP med beröm så jag nästan började gråta!

Mezzosopranen Malena Ernman underhöll gästerna vid middagen och hon har verkligen en fantastisk röst och utstrålning! Hon, hennes man och två små barn har bott på residenset i två veckor och varit nere i köket med MP och mig mest hela tiden så det är riktigt tråkigt att de åkt hem nu. Mycket trevliga människor!!

När alla gäster gått hem (utom Carl Bildt och några andra som försvann in på ambassaden för att fortsätta kvällen...) kunde vi äntligen pusta ut. Den natten sov vi som stockar...

Här kommer det några nya matbilder från den gångna veckan.
Skrivandet överlåter jag till älsklingen,låter bilderna tala för sig.

Ännu en updatering...

Förlåt att det dröjer så länge mellan gångerna nu men vi har det lite stressigt båda två nu så man får prioritera bort saker ibland. Jag läser två kurser på distans från Göteborgs Universitet som tar en herrans massa tid (jag ligger alltid efter i planeringen), undervisar i svenska två gånger i veckan (ska snart bli tre), nu inför den stora invigningen av House of Sweden har vi haft körövning nästan varje vecka, ska översätta Viktor Sjöström stumfilmer på National Gallery of Art och såklart så hjälper jag min käre make som har ofantligt mycket hela tiden också. Bara den här veckan har han haft en buffé, två coctailbjudningar, en lunch och en fin sit-down-dinner. Oktober har börjat som en pärs...

Men vi har ju hunnit med en del annat sen sist också. Vi var på dop för lille Andrew Erik. Cecilias (min gamla klasskamrat från gymnasiet som jag skrivit om förut ni vet) lille son. Dopet var i den kyrka som hennes man och hans arkitektfirma byggt och det är en katolsk kyrka. Det var ingen större skillnad i dopakten mer än att föräldrarna var tvugna att avsäga sig satan och sådant... Det är man ju inte van vid så det lät lite läskigt. Annars var väl den största skillnaden att dopfunten står vid utgången istället för framme vid koret. Det gör den i alla kyrkor här i USA och det gjorde den ju förr hemma i Sverige också. Men med allt annat så har vi utvecklats hemma i Europa medan det här landet står still... hi hi.



Sen var vi på en stor musikfestival också! Det var fantastiskt roligt! Största dragplåster var RED HOT CHILI PEPPERS!!! men där var också, Wolfmother, the Raconteurs, the Who (!), Gnarls Barkley mfl, mfl. Festivalen var i Baltimore och vi åkte dit med ett gäng norrmän. Bla. den nya norska kocken Ingeborg!
Hon är hur trevlig som helst men jobbet är lite stort för henne. Hon är bara 21 år och har bara jobbat ett år efter skolan och så komma som ambassadkock med allt vad det innebär... så MP har varit där och hjälpt henne mycket nu i början. I alla fall så går vi jättebra ihop allihop och ni ser väl vem hon är lik?




På tal om det ja så var Lill Anna och hennes Johan här och hälsade på oss nu för någon vecka sedan och det var ju på tiden att vi fick träffat hennes underbara karl! Big Mama och Big Papa var ju tvungen att godkänna honom!!! Och han blev med beröm godkänd! Det var jättekul att ha dem här. De åkte hem alldeles för snabbt bara...

Idag har jag haft svensklektion på morgonen och egentligen borde jag sätta mig och läsa "Sju små fält" om svenskans ordföljder och dylikt men MP är ledig idag och vi behöver göra nåt kul så vi ska åka till Tysons Corner (vårt närmaste stora mall) och shoppa lite tänkte vi. Ska försöka få MP att skriva ett litet matinlägg med fina bilder på all mat han gjort på sista tiden så vi får se om det dyker upp något snart. Ha det så bra alla där hemma så hörs vi snart igen!

Jaha vad har hänt sen sist?
Vi har besökt en medeltidsfestival i Maryland, strax utanför DC, och såg på tornerspel bla. Det var tydligen nordamerikas näst största medeltidsfestival och det märktes! Otroligt stor!!





Sen har vi haft en massa besökare här hos oss hela september. En australiensare som vi mötte i Las Vegas kom på oväntat besök och sen kom Jocke på väntat och efterlängtat besök! MP och Jocke var nästintill oskiljaktiga...


För några dagar sedan vinkade vi hej då till (nästan hela) familjen Henriksson som gjorde ett stopp här hos oss i några dagar.

Sen har jag jobbat en del på nya ambassaden - det är inte varje dag man jobbar med havsutsikt! Det är verkligen jättefint men det är ju långt ifrån färdigt så man sitter i en byggarbetsplats fortfarande...

Och sist men inte minst så har min käre make anlagt ansiktshår... Vad tycks?

Miami

Då tar vi sista stoppet på vår resa... bara så där lite drygt en månad efter att vi kommit hem... men men. Får ta en sammanfattning om vad vi gjort sen dess någon dag snart.




I Miami bodde vi på South Beach. Efter att ha varit på resande fot i tre veckor var det himla skönt att ligga och slappa på stranden och i det ca. 30 gradiga vattnet. Vårt hotell/hostel var i sann Miami Vice anda med ljusblå fasad och rosa neonskylt (filmen Miami Vice hade faktiskt världspremiär på en biograf bara några kvarter ifrån där vi bodde under tiden vi var där). Vi bodde mitt i det sk. art deco distriktet så det var mycket pastell och stora fina gamla bilar. Det var en väldigt skön och avslappnad stämning i hela området och vi trivdes som fisken i vattnet alla fyra.
Den norske kocken Thor var också på besök i Miami med två norska väninnor så vi umgicks en del med dem, bla. med kvällspicknick på stranden. Det var Thors sista vecka i USA. De norska kockarna är bara här i ett år och sen kommer det en ny(MP träffade den nya kocken nu ikväll - en ung tjej långt uppe från norra Norge). Men det går ingen nöd på Thor - han är numera på norska ambassaden i Paris! Det är ju inte fy skam det heller...!








En dag tog jag och MP och norrbaggarna en tour ut till the Everglades för att åka svävarbåt och kolla in krokodiler, förlåt alligatorer! Vi såg dock inte så många under vår svävarbåtstur, det var mest ett litet huvud här och en ögonkula där. Men sen fick vi se en show och fick även hålla i en liten alligator...Visst är MP cool???!











Vår sista dag i Miami åkte vi ända ut till Key West. Helt fantastiskt! Väl där tog vi en båttur ut till ett av de få levande korallreven i världen. Alla var väldigt förväntansfulla men jag var mest nervös... Jag har ju aldrig dykt eller snorklat förut och jag vågade tyvärr inte denna gång heller. Men medans de andra simmade runt bland färglada fiskar och koraller satt jag och drack gratis öl i solen på den stora katamaranbåten tillsammans med alla andra fegisar.
Men visst såg det härligt ut! Och både Elin, MP och Jonas älskade det. Det var en helt fantastisk avslutningsdag på vår resa - vem tycker inte om sol, bad och öppet hav?



Nästa morgon satte vi oss på planet hem till DC igen. Trötta men lyckliga!

Las Vegas

Jaha då äntligen fortsätter vår resa... denna gång - Vivaaaaa Las Vegas!






Vegas är en galen stad som aldrig sover. Det ena hotellet är värre än det andra med fantastiska musikanpassade fontänspel (som på bilden här nedan, utanför hotell Bellagio), enorma ljusspel, gigantiska matbufféer och maffiga shower. Det är ju en stad för gamblers men det finns så mycket att titta på så även den som inte vill spela bort sina pengar kan roa sig kungligt i den här stan. Elin var den som tog hem storkovan i vårat gäng - hela 25 dollar!!! Vi spelade mestadels bara på 5 cents maskiner så då blir inte heller vinsten så stor... Vi var också på en av de många showerna som hotellen erbjuder. Rick Thomas, en magiker med 25 år i gemet, med dansande tjejer, motorcyklar och vita tigrar - lät ju hur bra som helst! Ha ha ha, det var nog bland det sämsta någon av oss sett på väldigt väldigt länge! Tyvärr fick man inte ta några kort under showen... Det var ofantligt hett de dagar vi var där. Temperaturen låg aldrig under 50 grader på dagarna och 30 på nätterna. Och den heta ökenvinden blåste så det kändes som att någon stod och fönade håret med en jättefön rakt i ansiktet på en. Vissa dagar gjorde det faktiskt fysiskt ont att gå ute! När man sen gick in på något av de många hotellen var det sådan kraftig AC så man ville haft både mössa och vantar (...lite överdrivet kanske...). Vårat hostel var jättebra med trevlig personal och det bästa av allt var att det hade pool. Och det var nog tur det för annars hade man varit helt överhettad varje dag när man skulle gå till sängs.

Men spela och se på dåliga shower var inte det enda vi gjorde under vår vistelse i Las Vegas. Några timmar därifrån ligger ett av de vackraste och mäktigaste "naturfenomenen" i världen. Grand Canyon! Vi tog en jättebra tour dit. På vägen stannade vi till vid den stoooora Hoover dammen. En av de tidigaste och största "människogjorda" (man made) dammarna i världen. Sen drog vi då vidare till denna fantastiska Canyon. Man kan inte riktigt beskriva hur mäktig den är och bilderna gör den inte heller rättvisa men jag hoppas ni får en liten uppfattning av vidden av det hela.